Svensk röd och vit boskap, SRB, även kallad svensk rödbrokig boskap, är tillsammans med svensk låglandsboskap den vanligaste mjölkkorasen i Sverige. Rasen har sina rötter i RSB (rödbrokig svensk boskap) och svensk Ayrshire. SRB har något sämre produktionsförmåga men har bättre fett- och proteinhalter än svensk låglandsboskap samt har bättre fertilitet och hälsoegenskaper. Under senare år har foderpriset höjts avsevärt vilket gjort att SRB blivit intressantare än SLB som mjölkko, då kvoten mjölkproduktion/foderkostnad är bättre för SRB än SLB. Rasen utgör tillsammans med Svensk Låglandboskap 65% av Sveriges nötkött.

Väneko är en svensk koras med ursprung ur gamla svenska lantraser. Vänekon är därför definierad som en så kallad allmogeko, tillsammans med bohuskulla och ringamålako. Väneko anses som en rest av den behornade, sydsvenska allmogekon, som inkluderar nu utdöda raser som smålandsko och gotlandsko.

Vänekon härstammar från Väne-Ryr i VästraGötaland. Där upptäcktes de i början av 1990-talet i en besättning som inte var korsad med moderna koraser. I den upptäckta besättningen fans 23 kor och 6 tjurar. I januari 2007 var antalet registrerade vänekor 48 tjurar och 167 kor. De flesta finns i Götaland, men det finns också besättningar i Svealand. Det finns en upprättad stambok för vänekor.

Vänekon är behornad och finns i flera färgvarianter. Vikten för vuxna kor är 500 kilogram. De betraktas som lättskötta och bra på att finna mat. Vänekon brukas primärt som diko, därför är den genomsnittliga mjölkproduktionen okänd.